
Det är så lätt att då man sitter och läser andras bloggar, statusuppdateringar på FB el lyssnar på ens vänner börjar jämföra sej. Oj vad hon gått ner mycket då. El kanske just nu som i mitt fall då jag enl min förmåga kommit igång så bra med träning kanske känner att det är inte tillräckligt ändå…Det räcker inte med att bara vilja ha en god grundkondtion/form så man orkar med vardagen o kan hålla en lägre vikt, man måste träna som en atlet dessutom. Så kanske man läser på artiklar i tidningar och på nätet att så här måste du träna och så många ggr i veckan för annars så händer inget. För att inte tala om alla olika råd om hur man ska äta då man tränar. Då kan jag känna…Hjälp! Stopp! Jag försöker ju bara må så bra jag kan utifrån mina förutsättningar…
Så plötsligt så kan det kännas bara att…nähä, då kanske det inte är nån mening att jag håller på då…Ja inte för att jag känner det nu men jag kan få de tankarna ibland då jag ser hur mkt andra tränar.
Då var det rätt skönt att läsa detta inlägg hos Smaljeansen. Att antingen är det en dag då man INTE tränar el så är det en dag då MAN TRÄNAR! Om det så “bara” handlade om att jag gick promenaden med vovven som den dagen blev kort för det var så kallt (har en frusen hund), el bara gick 20 min på ct:n el löpbandet på gymmet…osv. Allt det där är ju bättre än om jag endast legat på soffan alt suttit vid datorn hela dagen. Även det lilla räknas! Många bäckar små ni vet…
Det viktigaste är ju dels att det blir av. Att man gillar det man gör och att man känner att man kan hålla på med det regelbundet och över lång tid. Den träning som ger resultat är den som blir av, regelbundet. Det ska ju funka i vardagen och vara på en nivå som man orkar fortsätta med. Och man ska INTE få dåligt samvete för att man kanske skippade träningen en dag och i stället varvade ner och lät kroppen vila el gjorde något roligt med familj/vänner.
Just nu så har jag ju ett mål med det jag gör men då jag nått dit så kommer nästa mål vara att jag ska hitta balansen och köra med “underhållsservice” så jag inte tappar det jag uppnått. Dvs behålla den form och vikt jag fått. Om jag senare kommer på att det är nått annat mål som jag ytterligare vill uppnå så får jag ta det om det kommer.
Lite lördagstankar…Hoppas ni får en fin dag därute!
Ett fantastiskt bra inlägg!!!
tack!
Tack!
Det är lätt att jämföra sig med andra.
Att varför går hon / han ner så mycket på en vecka, när vi har ungefär likartad kroppsform och kör samma diet. Och en själv får kämpa som en tok för att tappa ynka 0,5 kg. Och inte gör det saken lättare, att var och varannan tidning nu, har texter som lyser på framsidan om att gå ner i vikt!
Det jag vill hitta är en balans och livsstil, där jag inte behöver räkna vare sig points eller kalorier. Att gå ner i vikt, eller ändra sina vanor handlar inte bara om här och nu. Det ÄR en hel livsstil, vilket många glömmer bort. Och det många gör, är att när dom har nått sin målvikt, så går de tillbaka till de gamla vanorna.
Men det handlar som du skriver, att underhålla det du har åstakommit.
Ett jätte bra mål, tycker jag är som du skriver: Att börja med att skaffa sig en bra grundkondition.
Vissa dagar, så är det just bara 30 minuter som man orkar röra på sig.
Go tjejen!
* pepp, pepp *
// Kram Anna
ja det är ganska typiskt efter jul…Varenda tidning är full med bantningsartiklar. På gott o ont…Ibland till inspiration men ibland får det motsatt effekt.
Den där balansen kan va väldans svår att hitta. Antingen tippar det över åt det ena el det andra hållet. Men, vi fortsätter jobba på…
Stämmer så bra! När det gäller vikten så anstränger jag mig verkligen för att inte totaldeppa ihop för att jag inte går ner. Jag har ju gjort operationen och borde RASA i vikt som “alla” andra. Men nej, jag står still och har gjort så i över ett år med 25 kg kvar att gå ner. Måste säga att det får mig att känna mig som en idiot, korkad och allt annat, för att inget händer. Jag är med i ett par grupper på Facebook för opererade, och tidigare hade jag det så att jag fick ett mail varenda gång någon skrev något. Det blev en del eftersom en av grupperna har över 1.200 medlemmar. Men jag blev hela tiden bombarderad av folks resultat och mådde skit. Jag är fortfarande medlem, men har stängt av alla mailfunktioner. Bra där.
När det gäller träningen är det samma sak. Varje gång jag jag jämför mig med någon annan och tränar mer så brakar kroppen ihop. Jag har ju som du vet en hel del skador, och kroppen klarar helt enkelt inte träningen när jag tar i för mycket. Jag känner att jag ligger på gränsen nu, och kan med gott samvete t.ex. hoppa över simningen idag. Min svägerska som har tränat som en blådåre denna hösten har brakat ihop nu och kan knappt fungera pga ryggproblem, så jag vet hur det kan gå. Ta det lugnt och ta det i din takt, jag tycker du tränar väldigt mycket… Men känn efter! Lyssna på kroppen! Jag får hela tiden tänka på att inte “skämmas” för att jag inte lyckas gå ner eller tränar tillräckligt mycket. Varför skall det behöva vara så??
Kram å pepp
Vi är ju inte helt olika varann…Jag har ju oxå en kropp som trilskas o jag har ju en tendens att åka på bakslag. Både viktmässigt o med värk. Knoppen vill mer än kroppen klarar å det kan vara så svårt att inse.
Nu har jag ju varit iväg rätt mkt då på gymmet men det är för att jag passar på under långledigheten. Går snart på mina nattpass igen o då blir det inte lika intensivt. Men vi sa faktiskt idag att vi måste nog bestämma att vi kanske tränar på gymmet 3 ggr/ve o sen motionerar hemma i övrigt. Det är inte rimligt för nån av oss att “gymma” 5-6 ggr/ve. Det håller bara ett tag sen tröttnar man.
Sen så kör jag mest kondition, väldigt lite styrka fast jag skulle behöva det. Känner att jag blivit så svag i rygg, armar, magen.
Man får inte låta sej nedslås av andras resultat o inte heller av andras o sina egna “misslyckanden”…Fast det är lättar sagt än gjort…
Kram o pepp!
Bra skrivet!
Tackar!
Detta är såååå bra. Visst är det lätt att jämföra sig med varandra men jag har försökt att inte göra det även om jag vet att mina tankar hela tiden hamnar där. Det är verkligen skitsvårt!
Lotta!
Det är nått man får jobba med hela tiden. Tror eg inte att man nånsin blir nöjd. Alltid finns det nått som andra gör bättre..
Pepp åt dej!
[...] jag inte ska jämföra mej med andra…Tänkte ett tag, har han tjuvläst min blogg…Med tanke på inlägget jag skrev för nån vecka [...]