Nej, några sådana ger jag mej inte . Det enda löfte jag ger är att:
2010 ska bli en förändringens år…Till det bättre…

Gott nytt hälsosammare 2010!

Återkommer efter nyår.

Har svårt att komma igång med nått sunt leverne..Blir lite si o så. Skjuter upp det hela tiden. Sagt att jag ska köra igång i morgon men jag vet inte…

Har 5 nätter framför, ledig julafton men det kommer inte att bli nått spec då. Maken har ju fortf svårt m ätandet så det blir ju ingen direkt julmat här o det känns ok. Så egentligen borde jag kunna dra igång imorgon.

Tror ändå att jag väntar till efter helgerna innan jag startar upp ”tåget” till Smalköping men kan ju ändå försöka tänka på vad jag stoppar i mej under tiden. Jag har gått upp alldeles tillräckligt ändå…Ska ställa mej på vågen i morgon så jag får ett riktmärke. Kan ju bestämma mej för att få ett +/-0-resultat fram till den officiella starten då.

Känner helt klart att det börjar vara dax att tänka på mej nu..att börja ta hand om min egen hälsa. Har planer men vågar knappt tänka i det banorna för det kanske händer nått tråkigt då…Är ordentligt bränd av det senaste halvåret ska jag säga…

Har blivit förkyld oxå…Tror min kropp är väldigt mottaglig nu för alla slags baciller. Var ju magsjuk förra helgen o så hade jag ju flunsan i början av november.

Jag kommer igen…det är ett måste för min egen skull! o då ska det bli mera av trevligheter än jobbigheter i bloggen. Det är iaf min förhoppning.

Kram! <3 <3 <3

Idag har vi så tagit ett sista farväl av både paps o min svåger/syrrans man. Tufft är förnamnet men nu är det över och det känns skönt att få ta det här avskedet och få ett avslut.

Nu kan vi ta ett steg i taget vidare framåt…Livet går ju iaf vidare även om man för tillfället är ganska tom i huvet. 3 avsked/avslut inom 2 månader…Det är egentligen omänskligt men man klarar ändå av det på nått förunderligt sätt. Man får kraft att gå vidare.

Krama varandra o glöm inte att tala om för alla du älskar att du gör det!

är det en sån natt då det är hopplöst somna. Alldeles för mkt tankar i omlopp. Bättre stiga upp en stund, då brukar man bli trött.

Jag måste sätta igång snart m vikten. Vi var i jobbet o provade jackor…Inte kul att inför andra tvingas ta på sej strl L o inse att jag kan inte ha den. Men jag fintade lite, provade snabbt så ingen hann se o sa att jag att den var ok…Var inte iform för detta.

Innebär att jag får en för liten jacka o det måste åtgärdas…

Ska försöka masa mej tll sängen nu…natti!

Nu är VV:s sajt uppe! Jättefin blev den, verkligen ett lyft.
Bra oxå att man nu går ut med att de har ett onlineabonnemang som riktar sej till oss som inte går på möten. Som brevkursare så har jag ju fått det ännu lite billigare…

Känns som att det kan bli skojigare nu att viktminska. Har inte gått med ännu online, får se om jag väntar m det ett tag tills iaf efter nästa vecka.

Ikväll ska jag iaf äta årets första o enda julbord! Gott!

Jag hänger fortf med…fast det är upp o ner i tillvaron. Ska bara erkänna att nått viktminskande har jag då inte kommit igång med. Mycket tankar hit o dit…saknad…Sorgen hinner i kapp titt som tätt o då äter jag gärna.

Det är så jobbigt oxå då maken inte klarar äta just nån mat mer än gröt, pannkaka o mos o korv…Inte roligt laga mat till sej själv. Ska på julbord på tors m jobbarkompisarna så jag får väl passa på då…Fast jag känner mej verkligen som en julgris…

Jag tvivlar på att jag kommer igång m nått aktivt viktminskande före nyår men lyckas jag stå stilla så är ju det bra. Det är oxå ett mål.
Nu först är det att samla krafter inför kommande begravningar nästa vecka.

Kram på er!

Ni kan vara lugna, jag ska inte lägga ner bloggen! Funderade mest på ifall jag skulle flytta alla inlägg som handlar alla tråkigheter som varit o är men, de är ju en del av livet o påverkar ju ätandet o vikten i allra högsta grad. Det kan ju vara bra att de finns kvar där.
En del slutar äta medans andra…läs jag…äter o äter vilket syns på vågen. När jag vägde in mej på  min hemmavåg så var det riktigt illa…Sen mamma gick bort för två månader sen har jag gått upp 8 kg o ligger ca 5 kg över vikten jag hade i början av året…suck, suck…

Har försökt räkna propoints idag, skrivit upp allt…Köpte torkade fikon idag o började äta…Sen kollade jag propointsg…2 st 3 pp  å jag åt betydligt fler! En sån gång får man verkligen vara tacksam över vv:s nya system! Då man har så pass många dagliga pp o så sin veckobonus så man känner inte att man misslyckats på första försöket utan man känner att det är helt ok o det är bara att fortsätta på vägen. Superbra!
Men det blir mkt bläddrande i pp-guiden o butiksguiden. Men det är det som gör att det känns verkligen helt nytt o ger en välbehövlig kick!

Daglig promenad m Selma har det oxå blivit. Skönt komma ut o få lite kraft o styrka från naturen.

Idag med posten kom nått helt oväntat o jag blev så glad!!! Bästaste Lena hade skickat ett så fin kort som hennes mamma gjort, blir så rörd över omtanken. Tack än en gång!

Annars så känns det sådär. Tycker nästan att det jobbigaste nu är svågerns bortgång. Känner så för min syster, tycker så synd om henne men vet att hennes två barn är bra stöd o hon har folk omkring som ska hjälpa henne m en massa praktiska saker.

Nä…in en vända på FB, sen sova…kanske…

så därför sitter jag uppe nu. Jag har börjat räkna mina propoints o idag den 1 dec så ska jag räkna på riktigt. Igår verkade jag landa på runt 30 pp o ska ju ha i mej 33 p så det är ok.

Har brevkursen men oxå första materialet från ett inskrivningsmöte. Är lite tveksam då jag tyckte att brevkursen var lite mager…Ska hör vad de hade för bra erbjudanden till oss brevkursare…

Funderar på om jag ska gå ett par ggr till iaf på möte så här innan jul. Då blir det som det ser ut både Umeå o Övik som får besök.

Mycket kvar att lära…men det känns spännande! Tror detta är kicken jag söker.

Funderar hur jag sk göra med bloggen…mkt som inte alls handlar om vikt men som ändå är en viktig del av min vardag…Ids nog inte göra så mkt just nu mer än att försöka sova…Natti!

Det tar visst aldrig slut…Min syrras man avled hastig nu ikväll. Han blev 60 år.
Han var på sjukhuset då det hände. Hans hjärta orkade helt enkelt inte mer.
Tur att syrran har sina två barn iaf , visserligen bor de inte hemma men hon är ändå inte helt ensam.

Vila i frid kära svåger.